...
Hur kan det komma sig att man alltid har svaren till alla andras problem och situationer? Man kan alltid hjälpa andra ur svåra situationer och komma med råd som verkligen hjälper och ställer saker till rätta...
Men så fort det kommer till en själv så är det aldrig lika enkelt för då ska man hålla på och analysera allting in i minsta detalj, och varför ska man alltid göra det?
Varför kan man inte bara ta saker och ting för vad det är och agera utifrån det, nej utan man ska ställa sig själv tusen frågor innan man kan handskas med problemet.. Det är så enkelt att hjälpa andra, jag har alltid ställt upp för mina vänner i vått och torrt och försökt hjälpa och stötta..
Försökt vara alla till lags så det inte ska bli några sura miner.. Och missförstå mig inte nu, jag tycker om att ställa upp för mina vänner, det är verklgen nånting jag värderar högt i mitt liv, att kunna finnas där för mina vänner.... Men den dagen jag behöver råd och stöd, vem finns där då?
Visst, det har faktiskt varit tillfällen då jag har behövt både tröst, råd och stöd den senaste tiden och av vissa vänner har jag verkligen fått det jag har behövt men av andra tyvärr inte.. Och det är då man börjar fundera.... Vem är egentligen mina riktiga och sanna vänner?
Med vissa klickar det med en gång, när vi flyttade upp till stockholm så trodde jag inte att jag skulle träffa några som jag verkligen kunde eller ville kalla för mina vänner eftersom jag var så negativ och bara ville hem igen men jag har verkligen gjort det, jag har träffat helt underbara människor som jag vill behålla som mina vänner resten av livet..
En som jag inte kände så bra först såg direkt på mig om jag inte mådde bra och fråga vad som hade hänt och ville stötta och hjälpa till.. Vi klickade med en gång och det var så fantastiskt, för jag kände att jag hade verkligen träffat en vän som jag kunde ty mig till, som jag kunde låta komma nära..
Jag har bestämt mig för att i framtiden bara bry mig om de som bryr sig om mig.. Jag tänker inte finnas där för allt och alla som bara visar otacksamhet i gengäld, jag menar inte att man måste göra nånting för varandra hela tiden, absolut inte.. Men vänskap är precis som äktenskap, det handlar om att ge och ta.. Inte bara om att ge eller bara om att ta, utan både och.
Värdera era riktiga vänner och var rädda om varandra!
Puss på er och hoppas ni nannar så gott allesammans!
Men så fort det kommer till en själv så är det aldrig lika enkelt för då ska man hålla på och analysera allting in i minsta detalj, och varför ska man alltid göra det?
Varför kan man inte bara ta saker och ting för vad det är och agera utifrån det, nej utan man ska ställa sig själv tusen frågor innan man kan handskas med problemet.. Det är så enkelt att hjälpa andra, jag har alltid ställt upp för mina vänner i vått och torrt och försökt hjälpa och stötta..
Försökt vara alla till lags så det inte ska bli några sura miner.. Och missförstå mig inte nu, jag tycker om att ställa upp för mina vänner, det är verklgen nånting jag värderar högt i mitt liv, att kunna finnas där för mina vänner.... Men den dagen jag behöver råd och stöd, vem finns där då?
Visst, det har faktiskt varit tillfällen då jag har behövt både tröst, råd och stöd den senaste tiden och av vissa vänner har jag verkligen fått det jag har behövt men av andra tyvärr inte.. Och det är då man börjar fundera.... Vem är egentligen mina riktiga och sanna vänner?
Med vissa klickar det med en gång, när vi flyttade upp till stockholm så trodde jag inte att jag skulle träffa några som jag verkligen kunde eller ville kalla för mina vänner eftersom jag var så negativ och bara ville hem igen men jag har verkligen gjort det, jag har träffat helt underbara människor som jag vill behålla som mina vänner resten av livet..
En som jag inte kände så bra först såg direkt på mig om jag inte mådde bra och fråga vad som hade hänt och ville stötta och hjälpa till.. Vi klickade med en gång och det var så fantastiskt, för jag kände att jag hade verkligen träffat en vän som jag kunde ty mig till, som jag kunde låta komma nära..
Jag har bestämt mig för att i framtiden bara bry mig om de som bryr sig om mig.. Jag tänker inte finnas där för allt och alla som bara visar otacksamhet i gengäld, jag menar inte att man måste göra nånting för varandra hela tiden, absolut inte.. Men vänskap är precis som äktenskap, det handlar om att ge och ta.. Inte bara om att ge eller bara om att ta, utan både och.
Värdera era riktiga vänner och var rädda om varandra!
Puss på er och hoppas ni nannar så gott allesammans!
Kommentarer
Postat av: Tanja
Du e för go hjärtat! Hoppas vi ses snart igen!
Trackback
